onsdag 26 november 2008

Lööööv

Kärlek

förälskelse, svärmeri, romans, amour, tycke, böjelse, betagenhet; erotik, älskog, sinnlighet, passion, lidelse; ömhet, tillgivenhet, vänskap; varmt intresse, håg, lust; betagenhet, tillbedjan, dyrkan; käresta, flamma

tisdag 25 november 2008

Status

M är konstant törstig och konfunderad efter en mycket underlig film. En lätt oro.

Ödmjuka minnen

Christer leder mina tankar till Marjo på Sickla dagis. Marjo var min finska dagisfröken. Hon hade träskor från Knulp och en blekrosa virkad tröja jag tyckte var snygg. Hon luktade rök. Träskorna har jag likadana nu. Jag brukade alltid kalla henne Marjonnäs, de få gånger majonnäs korsar min väg tänker jag på Marjo.

På Sickla dagis fanns det tre avdelningar - Solen, Månen och Stjärnorna, jag gick på Stjärnorna. Där jobbade, förutom Marjo, Krister, Inger och Marie. Marie var jättesnygg och bodde med sin kille i ett hus, Inger var ganska arg och hade bruna tjocka glasögon. Jag var kär i Krister, han hade kopparärrig hy och T-shirt. Själv brukade jag springa omkring i en turkos gympadräkt med volangkjol. Min bästis hette Sara och förutom Krister så hyste jag varma känslor för Andy, en pojke i kanske mer passande ålder.

Ibland promenerar jag runt Sicklasjön med K, jag brukar stanna på andra sidan sjön och titta på vårt hus. Förra veckan gick jag med min käre far. Han blev minnesfylld på andra sidan sjön, tyst och lite vemodig. Kanske en aning ödmjuk.

Telefontro

Jag tror jag börjar bli kristen. Igår skickade jag ett mail till min församling och bad en präst att ringa upp mig. Man skulle skicka med den frågeställning samtalet skulle beröra. Jag frågade hur man gör när man tror. De har inte ringt upp än.

Christer

När jag var mindre gick jag på ett kristet fritids. Det var frälsningsarmén som drev det och det låg så vackert vid vattnet i en stor gul sekelskiftesvilla i en trädgård med äppelträd och lekstugor. Jag hade fritidsfröknar vid namn Inger och Christer. Jag kommer ihåg att Christer rökte röda Prince, hade träskor och jeansjacka och permanentade sin lugg. Jag undrade alltid hur lyckad den där permanenten verkligen var eftersom hans lugg alltid var rak. Så här i efterhand har jag förstått att det handlade om någon slags rakpermanent eller volympermanent.

måndag 24 november 2008

Hippi vs goth

I lördags åt jag frukost med B. Hon är fin och ska till Indien snart. Vi pratade om irritationens plats bredvid kärleken och vilka typer vi hatar mest. Hon hatade hippimänniskor mest. Ni vet med batikkläder, en och annan dreadlock, inmundigandes en hel del hashisch. Sådana som det finna många av i Indien. Personligen ogillar jag gother allra mest. Värst är deras påhittade intellektualitet. De har ofta inte ens gått ut gymnasiet och har kulturella referenser som en trettonåring. Dessutom har de fula kläder och en förkärlek till lack - ett mycket opraktiskt och obekvämt material.

Textila tankar

Idag är en textil dag. Min kära bror håller på att flytta och måste tvätta två smutsiga fåtöljer med en våtdammsugare. Således har jag googlat många textila termer i jakt på en sådan. Det är inte helt lätt, i detta samhälle där man hellre slänger smutsiga fåtöljer än tvättar dem, att hitta en våtdammsugare för hemmabruk.

En annan textil tanke som slog mig idag är min kära systers nattduksbordshylla hon och min kära far har byggt bakom hennes huvud. Hon har klätt den med tyg, vilket jag tyckte var en mycket bra idé men det slog mig helt plötsligt med oväntad styrka: Hur gör man när den blir dammig? Tar man av tyget och tvättar det? Det är väldigt svårt att få bort damm från textilier om man inte kan skaka dem. Jag var tvungen att ringa och fråga. Hon blev inte helt glad eftersom hon förvärvsarbetade just vid tillfället men hon svarade ändå att hon skulle dammsuga hyllan. Man skulle kunna säga - så här i efterhand - att det var självklart.

söndag 23 november 2008

Status

M är seg och degig efter vinterläsning på täcket. En och annan slummer.

Troserier

Det här med tro är knepigt. Pratade med min kära syster efter middag idag om tro. Hon har gått i kyrkan varje söndag i två år med sin nära vän. Jag skulle vilja vilja gå i kyrkan. Ärligt tycker jag bara att det är fruktansvärt tråkigt. Det tilltalar mig inte alls. Men jag skulle vilja tro. Möjligen varken på Gud eller Jesus eller någon av de gudomliga karaktärer som bjuds. Men jag vill så gärna tro. Jag frågar mig om tro är något som man tar ett aktivt beslut om. Att man bestämmer sig för liksom man bestämmer sig för att börja motionera eller sluta dricka. Är det möjligt att leda in sig själv på trons bana? Och blir man inte sin egen Gud då? Behövs det någon annan? När man har sig själv.

Om tro inte är något man kan ta aktiva beslut kring, är det då något som kommer till en när man själv öppnar sig? Min kära syster sade att hon trodde att det handlade mer om att jag måste närma mig tron istället för att ta ett aktivt beslut. Problemet är att jag gärna fyller mitt tomrum med aktiva beslut. Och det är väl vad tron är - ett sätt att fylla sitt tomrum med?

Vanliga lussebullar och systermiddagar

Jag vill ju inte vara vanlig, jag vill ju ha mer som vi alla kan läsa i denna bloggs intelligenta namn. Marcus Birro ville ju också ha mer. Förut. Nu är han nyfrälst och tillfreds. Kanske är det jag som har fel. Och Marcus Birro rätt.

Frågan är om den där skräcken för vanligheten mer handlar om den konstant gnagande tomheten än något annat. För egentligen, inte är det så farligt att vara vanlig om det som bjuds är frukost på kafé, lussebullar, vinterpromenader och systermiddagar. Om det nu är det som är att vara vanlig. Var kommer tomheten ifrån?

fredag 14 november 2008

Cancerförsäkring

Jag vill passa på att berätta vad om hände mig igår kväll. Jag satt hemma i godan ro och såg på hyrfilm tillsammans med min blivande man när telefonen ringde. Jag svarade naturligtvis och möttes av en försäljares väna stämma. Att det var en försäljare var kanske inte så förvånande, det var däremot det erbjudande om cancerförsäkring jag fick. Det var ett specialerbjudande för kvinnor (bröst- och underlivscancer) så han tyckte definitivt att jag skulle passa på.

Jag berättade för honom om att vi faktiskt har en försäkringskassa i Sverige och att dess fortlevnad var en av anledningarna till att jag röstade rött. Då lade han på.